Det har debatterats i både radio, tv och tidningar om huruvida många barn som är "normalt" eller mest "optimalt" att skaffa. Själv anser jag väl att det är upp till var och en
att avgöra, men om man skall tycka nått, så är det väl att jag tycker det går till överdrift med dom här jättefamiljerna, jag förstår liksom inte hur man tänker.. visst, barnen kan väl hjälpa varandra mycket , vilket väl blir nödvändigt om det skall fungera överhuvudtaget. Men, barnen blir större, och vill kanske sporta, eller ha andra fritidsintressen, hur hinner man vara en "ställa upp" förälder då ? och man skall ha råd att ge alla en möjlighet att plugga, ta körkort, ha hela och rena kläder på sig. Det är nog inte lika populärt att ärva när man är 17 som när man är 7 år.
Sen tänker jag, när dessa barn är vuxna och man börjar få barnbarn, det går väl inte att ha råd att ställa upp med födelsedagspresenter och julklappar till alla, men man kanske skippar sånt då... och om man vill samla hela sin familj vid en storhelg innebär det kanske, om i genomsnitt varje barn fått två barn m respektive... 10 barn x 3 blir 30 personer. Det blir till att hyra lokal då om man vill samla sina barn m familjer på söndagsmiddag...
Sen kan det bli många pga flerbarnsfödslar, tänker på en av familjerna i programmet som hade två barn, men ville ha ett till, och så får dom trillingar :-)
För att inte tala 8ttlingsfödseln i USA, hon var tydligen ensamstående med 6 barn, men kämpade med inseminationer och blev tillslut gravid, med 8 embryon..
Hon hade saknat nått i sin barndom.., men hallå, hur kan sjukvården ställa upp på sånt här ??
Själv är jag nöjd 2 barnmamma..typiskt svenskt :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar